Fusksverige har valsedlar som det går att fuska hur mycket som helst. Dessutom kan vem som helst plocka bort "obekväma" valsedlar från vallokalerna.
Bland andra Sveriges näst största partis valsedalar - SD.
Danmark har som vanligt gått före Sverige med valsedlarna. Man har alla partier på en valsedel.
Då blir det svårt, eller omöjligt att fuska.
När ska Sverige lära av Danmark?
Det är väl inte så här det ska gå till??
Jag arbetar som distriktssköterska i Lunds kommun. Min kollega har bott i Sverige i sex år tillsammans med sin fru och deras två små barn. Under denna tiden har de gjort precis allt "rätt": De har lärt sig svenska, validerat sin utbildning och fått svensk sjuksköterskelegitimation. Vilket han har bekostat själv.
Han har haft en fast anställning i fem år.
Hans fru har gjort samma resa – lärt sig språket, fått sin legitimation och arbetar idag på en avdelning på sjukhuset i Malmö.
De arbetar, betalar skatt och är engagerade i samhället. Familjen är även engagerade i olika föreningar tillsammans med barnen. De har köpt hus, barnen går i svensk skola, de har vänner och är fullt integrerade i det svenska samhället.
De har gjort allt rätt.
Nu kom beskedet: De får inte stanna i Sverige.
Varför? Jag förstår verkligen inte.
Två sjuksköterskor med samhällsbärande funktioner tvingas nu lämna sina arbetsplatser. Trots flera år i Sverige, yrkeslegitimation och anställning inom vården – blir de utvisade. Detta sker samtidigt som vården ropar efter mer personal.
Min kollega och hans fru har byggt upp förtroende hos patienter, kollegor och arbetsgivare. De är en del av ett team som fungerar – ett team som nu slås sönder av en stelbent och orimlig utlänningslagstiftning.
Det handlar inte bara om en familj som drabbas. Det handlar om patienter som nu förlorar en trygg vårdkontakt. Om en arbetsplats som tappar kompetens. Och om ett samhälle som aktivt försvagar sin egen välfärd.
Hur kan vi motivera att fullt utbildade behövda och etablerade sjuksköterskor utvisas – samtidigt som vårdköerna växer och arbetsbördan ökar för varje kvarvarande kollega?
Det är inte bara inhumant utan även samhällsekonomiskt oförsvarbart. Men det är så verkligheten ser ut när byråkratin tillåts väga tyngre än människovärde och samhällsnytta.
Snälla jag ber er att dela detta inlägget, jag vill ha kvar min kollega!
av Anna Eklund
Talade med en bekant i går.
Vi har känt varandra i många år.
Hon var mycket orolig.
Endast några stycken i hennes bekantskapskrets av medelklassmänniskor förstod vad som just nu sker i Sverige.
Många kan hon inte ens tala med därför att de inte kan se att Sverige har blivit förändrat.
Hon var förtvivlad.
Vad kommer att ske med Sverige?
Jag berättade att muslimerna långsamt kommer att ta över.
De har sin plan och arbetar strategiskt.
Svenskarna förstår inte eller vill inte förstå.
Jag påminde henne om att den 14 maj 2012 skrev jag första gången på Avpixlat (numera Samnytt) under eget namn.
De flesta, 99 %, kommenterade under pseudonym för att inte råka illa ut.
Jag påminde henne om att alla i min dåvarande bekantskapskret trodde att jag hade blivit rasist och tog avstånd från mig.
Alla försvann.
Hon berättade att även hon trodde att jag hade blivit rasist, och vår bekantskap var bruten i kanske fem, sex år.
Om det är någon som tror att jag tog poäng på denna seger för mig, så tror ni fel.
I stället förstod jag hennes vånda när hon måste gå igenom processen att börja förstå att hon hade haft fel.
Hon berättade att jag är en av de få hon kan ringa och berätta om sin oro över vad som händer i Sverige.
Hon överväger att flytta utomlands.
Hon har förstått fullt ut vad som händer.
Hon är en av dem som inte vågar gå ut om kvällarna.
Varenda svensk måste gå igenom samma process för att komma till klarhet.
De har förklarat utvecklingen med att andra plötsligt har blivit rasister,när det egentligen handlar om deras bristande förmåga att kunna tolka förändringarna.
Jag läste om det judiska folket i Tyskland och Polen på 1930-talet, när nazisterna började få makten.
I många judiska familjer sa fadern att nej det kan inte hända. Några i familjen ville lämna landet.
Fadern med makt fick hela familjen att stanna - och alla hamnade i Auschwitz.
Det formade det judiska folkets bestämdhet att bara lita på sig själva, och med fasthet leda sin egen utveckling.
Svenska folket är inte där än, om vi någonsin kan komma till samma insikt.
Vad det handlar om är att Muslimska Brödraskapet i Kairo har för avsikt att göra islam till en världsreligion på jordens alla kontinenter.
Metoden är att med samförstånd och samverkan med existerande organisationer i Europa gradvis ta över institutionerna.
Det ledde till Socialdemokraternas samarbete från 1994 med Sveriges Muslimska Råd.
Socialdemokraterna hjälpte muslimerna att bygga upp 25 rikstäckande muslimska organisationer, som när jag undersökte dessa organisationer för ett par år sedan, kunde konstatera att de fick 600 miljoner kronor i bidrag per år.
Vänsterpartiet håller också på att tas över av muslimer.
Men stora delar svenska folket förstår inte.
De inom medelklassen som förstår, har få att prata med.
Min kvinnliga bekant är förtvivlad över vad som händer runt henne varje dag.
Hon har ett sådant arbete att hon måste vistas i verkligheten.
Hon ser alltså med egna ögon.
Hon var tidigare Miljöpartist.
Är jag rasist för att jag säger det jag ser? Är jag fascist? Eller har vi kommit så långt att den som talar om obekväma problem automatiskt ska få en etikett?
Före valet berättade jag om budskap som jag själv hade sett och hört på andra språk, bland annat: ”Rösta på V eller åk till flygplatsen.” Jag blev kritiserad för att jag tog upp det. Men jag tänker inte se problem och sedan låtsas som om de inte finns.
Människor kommer till mig och berättar saker eftersom de känner att de kan prata öppet med mig. Jag är tacksam för det förtroendet, men det innebär också ett ansvar. Jag försvarar individens frihet, inte kollektivets makt över människan.
Inga pappor ska bestämma över sina vuxna döttrar. Inga män över sina fruar. Inga släkter över ungas kärlek. Inga religiösa ledare ska bestämma hur andra människor måste klä sig eller leva.
Låt oss för ett ögonblick byta perspektiv.
Tänk om tusentals svenskar flyttade till Kurdistan och krävde att samhället skulle anpassas efter dem. Tänk om de krävde att fläskkött skulle serveras eftersom det tillhör deras matvanor. Att kyrkor skulle byggas och kyrkklockorna ringa varje söndag. Att deras barn aldrig skulle behöva besöka en moské, inte ens i undervisningssyfte.
Tänk om svenskarna dessutom sa att traditionella kurdiska kläder är opraktiska, olämpliga och inte passar in i deras kultur, och därför krävde att slippa se dem eller att kurderna skulle sluta bära dem. Hur hade vi reagerat?
Det är precis lika fel som när vissa pappor eller religiösa män i Sverige säger att deras döttrar och fruar inte får bära vanliga svenska kläder eftersom de anses vara ”för västerländska”, ”inte muslimska” eller inte täcker kroppen tillräckligt. I ett fritt samhälle bestämmer varje vuxen människa själv över sin kropp och sina kläder, oavsett om hon väljer en kort kjol, en slöja eller en traditionell kurdisk dräkt.
Tänk också om svenskarna krävde kostnadsfria språklektioner, tolkar under många år, ekonomiskt stöd och större bostäder, men ändå inte accepterade några krav på att lära sig språket, följa landets normer eller bli en del av samhället. Tänk om de ville förändra skolorna, maten och traditionerna, samtidigt som de anklagade kurderna för intolerans när dessa protesterade.
Hur hade vi reagerat? Hade vi tyckt att alla dessa krav var självklara och rimliga?
Poängen är inte att människor ska överge sin kultur, sin tro eller sin identitet. Sverige ska hjälpa människor som behöver stöd. Språkundervisning och tolk kan vara helt nödvändiga, särskilt under den första tiden. Men stöd måste också följas av ett eget ansvar att lära sig språket, följa svensk lag och respektera det samhälle man har kommit till.
Du får tro, älska, protestera och engagera dig. Du får bevara ditt språk och din kultur. Du får klä dig som du själv vill. Men du kan inte kräva att Sverige ska underordna sig dina religiösa eller kulturella normer. Du får inte kontrollera andra människor eller föra med dig hat, hot och konflikter mellan grupper till svenska gator.
Det här handlar inte om människors ursprung eller religion. Det handlar om handlingar, krav och värderingar. Självklart gäller det inte alla invandrare eller alla troende, därför måste vi vara noga med att inte generalisera. Men vi får heller inte blunda för verkliga problem av rädsla för vilka etiketter andra ska sätta på oss.
Att beskriva det man ser är inte rasism. Men att tala sanning kräver både mod och precision. Den dag vi tystnar om verkliga problem av rädsla för att kallas rasister eller fascister, då har vår demokrati ett betydligt större problem.
av Lenja Sharif
Sverige var länge ett av världens mest välfungerande länder. Den höga kvaliteten i samhällets institutioner möjliggjorde tillit mellan människor.
Bild: Pixabay
Vid någon punkt började de krav och förväntningar som behövs för ett sådant samhälle att sänkas. Till slut befann sig Sverige i ett läge där kontrollen över allt från folkbokföringen och landets gränser till elsystemet och tryggheten var förlorad eller kraftigt försvagad.
De senaste fyra åren har till stor del handlat om att restaurera de institutioner som är hörnstenarna i Sveriges framgång och svenskarnas trygghet.
Ofta har det skett under högljudda protester från dem som var med och tappade kontrollen eller rentav inte förstår eller uppskattar värdet av de fundament som möjliggör ett välfungerande samhälle.
Socialdemokraterna förklarar sitt eget agerande med naivitet. Den blandning av agerande och åsikter som skapade problemen är givetvis bredare än så. Här finns allt från en akademisk värderelativism och människor som är emot västerlandets kultur till dem som i grunden uppskattar civilisationen, men tror att den kan bestå utan uppoffringar.
Med valresultatet färdigt är tyvärr initiativet tillbaka hos dem som inte klarade av att ta hand om Sverige. Följaktligen utspelar sig nu en regeringsbildningsprocess med rent farsartade uttryck. Det är en sorg att se.
Min övertygelse förblir densamma. Med ordning och reda, frihet och ansvar samt vägar till gemenskap går det att bygga Sverige som ett av världens bästa länder.
Arbetsgemenskap är inte allt. Men inför gemensamma arbetsuppgifter blir personliga olikheter mindre viktiga.
Med ett starkt engagemang för samhällets hörnstenar, såsom vår rättsstat och civilisatoriska tradition, tillsammans med en stark arbetslinje, går det att lägga en bättre morgondag framför oss. Sverige behöver en ekonomisk reformagenda.
Ur den oreda som nu råder hoppas jag innerligt att det reser sig en ny möjlighet för statsminister Ulf Kristersson att fortsätta den positiva resa som Sverige har inlett.
När partitaktiker och mediastrateger fått hålla på ett tag hoppas jag att det finns tillräckligt många robusta folkvalda som kommer till samma slutsats. Det är vad Sverige behöver.
Det kaos som nu råder skadar jobb, företagande och sammanhållning på djupet. Vi måste inte ha det så.
av Niklas Wyman
Lotta Söderström
Instämmer i varenda ord och hoppas innerligt att Moderaterna ska få fortsätta att styra landet i rätt riktning. Det arbete som Tidöpartierna har lagt ned under den här mandatperioden är ovärderligt och kräver ett fortsatt underhåll som de rödgröna vägrar att befatta sig med. Ett rödgrönt kaos väntar.
Min hemula kommentar
Vi får inte glömma bort att mycket av det goda som har hänt i Sverige de senaste fyra åreen har Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson stått för.
Skandalerna kring Vänsterpartiets nyvalda företrädare blixtbelyser flera allvarliga samhällsproblem.
Etnisk segregation, medborgare och väljare som inte kan svenska, kravlös bidragsförsörjning, permanenta uppehållstillstånd med resor till ursprungslandet, gängkriminalitet, felaktig folkbokföring, fusk med föreningsbidrag och förtryck av kvinnor.
Detta är rättmätigt provocerande. För inte länge sedan var detta problemkluster något fullständigt otänkbart i Sverige. Och problemen har uppstått som direkta konsekvenser av politisk vanskötsel, som pågått i decennier.
Dessbättre har den moderatledda regeringen under mandatperioden arbetat intensivt för att lösa dessa problem. Effekterna började vi se lagom till det val vi nyss har haft.
Vänsterpartiets kandidathaverier påminner om vikten av att arbetet fortsätter.
När det gäller Mohamed Abdukardir Ali är hans ”timeout” bara en dimridå. Antingen är man riksdagsledamot eller så har man avsagt sig uppdraget. ”Timeout” är något Socialdemokraterna hittat på och som används när en riksdagsledamot helt enkelt vill hålla sig undan för att slippa svara på berättigade frågor från journalister.
Samtidigt fortsätter Magdalena Anderssons förtvivlade försök att bilda regering. Men om hon lyckas kommer det, oavsett form, innebära att reformarbetet avstannar och att genomförda reformer riskerar att rullas tillbaka.
Sverige behöver en moderatledd regering som kan slutföra arbetet med att få ordning på Sverige.
Lena Asplund
Som sagt hur kan man fortsätta att resa till ett land som man ”flytt” från och därmed fått uppehållstillstånd och även medborgarskap i Sverige. Det är något som inte riktigt stämmer.
Min kommentar
Jag förmodar att de som fått flyktingstatus antingen har flytt från militärtjänst, eller från något straff, eftersom de (oftast yngre män), har kastat all identifikation - utan sin telefon. Varför inte kontrollera deras telefoner. Där finns säkert deras identitet och gå vidare därifrån.
Klanröstning, valfusk och en politik som förutsätter att väljarna alltid kommer att rösta på ”rätt” sida kan till slut slå tillbaka mot dem som byggt systemet.
I sin iver att behålla makten men framstå som antirasistiska, goda och toleranta har de rödgröna under lång tid underskattat en ganska enkel verklighet: De som en gång var deras valboskap röstar nu utifrån sina egna intressen, värderingar och lojaliteter.
När man samtidigt blundar för problem med integration, korruptions, kriminalitet, fusk, parallella strukturer, klanlojaliteter och en förändrad syn på demokrati, riskerar man att skapa precis den situation man själv säger sig vilja förhindra.
Det är enkel matematik.
Släpper du in fler och fler människor i ditt eget hus utan att fundera över vad som händer med sammanhållningen, värderingarna och spelreglerna, kan du en dag upptäcka att du själv inte längre bestämmer över huset.
Det är inte rasism att konstatera det. Det är demografi, makt och politik.
De rödgröna har länge tagit den svenska demokratin och de västerländska samhällsinstitutionerna för givna. De har utgått från att deras värderingar alltid kommer att dominera och att människor som kommer hit automatiskt kommer att anamma samma syn på demokrati, frihet och samhällsansvar.
I en demokrati finns inga permanenta maktpositioner. Den som tror att makten tillhör honom eller henne för evigt har redan missförstått demokratins grundidé.
I morgon kan samma politiska krafter som i decennier betraktat sig själva som självklara makthavare tvingas lämna sina poster när väljarna väljer någon annan.
Och då återstår frågan:
Vad händer när den politik man själv varit med och format förändrar det samhälle som politiken verkar i?
Jag har fått nog av politiker som sätter ideologiska ambitioner framför verklighetens konsekvenser. Empati utan konsekvenstänkande är inte automatiskt god politik. Den är destruktiv och självutplånande.
Den som frivilligt försvagar sitt eget samhälles sammanhållning ska inte bli förvånad när konsekvenserna till slut når den egna dörren.
Hittills har medborgare hamnat i underläge. Men nu får även politiska ledare smaka på sin egen medicin och röran de har ställt till!
Demokrati blir inte tillgång utan farlig om man inte värnar om den.
Landet lagom är inte lagom längre, det är i fritt fall!
På tal om hot mot demokratin!
Låt oss prata om Vänsterpartiets nyblivne riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali! Mohamed nekades svenskt medborgarskap 2024 eftersom han på grund av sina skulder inte bedömdes uppfylla kravet på ett hederligt levnadssätt.
Hur kunde han först nekas svenskt medborgarskap på grund av skulderna och kravet på hederligt levnadssätt, för att därefter få skuldsanering och sedan beviljas svenskt medborgarskap medan skuldsaneringen fortfarande pågick?
Enligt uppgifterna som nu kommit fram saknar han betalningsförmåga och betalar NOLL kronor på skulderna. Ändå får denna person svenskt medborgarskap i februari 2026. Några månader senare kryssas han rakt in i Sveriges riksdag. Snacka om kometkarriär!
Så lite frågor om denne Mohamed är ju på sin plats!
Han har rest flera gånger till Somalia för ett bolag där han sitter i styrelsen och träffat företrädare för Somalias regering. Bolaget redovisar noll anställda och noll kronor i omsättning för 2024. Mohamed har ju konstaterats sakna betalningsförmåga!
Så vem betalade resorna?
Om de var privat finansierade, av vem?
Hur finansierar en person som enligt Kronofogden saknar betalningsförmåga upprepade resor till Somalia?
Varför gjordes resorna?
Vilka företrädare för Somalias regering träffade han?
Vad diskuterades?
På vilken grund kom han ursprungligen till Sverige?
Har han haft skyddsstatus och i så fall vilken?
Och hur kunde han beviljas svenskt medborgarskap mitt under en pågående skuldsanering där han enligt uppgifterna inte betalar en krona?
Det här är en person som Vänsterpartiets egna företrädare knappt verkade känna till.
Han säger själv att han inte bedrivit någon personvalskampanj.
Ändå lyckas han samla tillräckligt många personröster för att kryssa sig från nionde plats rakt in i Sveriges riksdag.
Nu utreds dessutom misstänkt valfusk!
Frågetecknen hopar sig!
Jag tycker vi förtjänar svar.
Vänsterpartiet kräver nu regeringsmakt.
Och Centerpartiet överväger att släppa fram den regering som ska göra det möjligt.
Börja då med att svara på en väldigt enkel fråga:
Är ni beredda att ge Somalia eller andra utländska krafter inflytande över beslut i Sveriges riksdag?
Några av den cirka 1,5 miljoner (inklusive de 850'000) som har vandrat in till Sverige under kort tid har under märkliga omständigheter fått svenskt medborgarskap.
Några påstår att Migrationsverket är korrupt med "ett antal" anställda migranter. Kanske inte så konstigt då att det delas ut medborgarskap utan kontroll av vandel, språk- och samhällskunskap.
I dagarna läser vi om hur förkryssade valsedlar delas ut tillsammans med "andra sedlar". Kanske mindre förvånande då att det kommer att drälla av ledamöter med tolkbehov i Sveriges riksdag. Det är inte längre svenska namn i riksdagslistorna. Det kommer att drälla av främmande namn från främmande länder.
Sverige blir aldrig var det har varit och vi kan tacka S, V, C och Mp för det. Nu blir det en svår politisk vinter helt utan miljö och klimatpåverkan. Endast miljön och klimatet i riksdagshuset förändras. Ingen handuppräckning i fortsättningen. Det blir troligtvis bara öppet babbel med brytningar på guturala dialekter.
Så säg adjö till det tidigare uppbygda Sverige. Våra förfäder som byggde upp det demokratiska frispråkiga Sverige snurrar som vindsnurror i storm i sin gravar. Må de ändå få vila i frid.
Deus noster nobiscum sit.
Många svenskar är emot Nooshi Dadgostars politik, hennes parti och de personer och krafter som står nära henne. Men vi svensk-iranier? Vårt motstånd mot Nooshi och hennes politik är tusen gånger starkare!
Nooshi Dadgostar – du är lika gammal som jag.
Enligt de uppgifter som finns flydde dina föräldrar från Iran och sökte asyl i Sverige efter den islamiska revolutionen 1979. Enligt uppgifterna kom de till Sverige omkring 1980, och du föddes 1985.Jag och du är jämnåriga. Vi har båda iranska föräldrar.
Men avståndet mellan oss är ett helt hav av blod – blodet från miljontals iranier, som jag älskar och som har dödats av den islamiska republiken.
Nooshi!
Vet du vad ni var oroliga för då? Att ni kanske inte skulle kunna betala hyran för den bostad som den svenska staten hade ordnat åt er, samtidigt som ni fick ekonomiskt stöd för att börja ett nytt liv?
Samtidigt levde mina föräldrar under Saddam Husseins bomber.
När ni fick stöd från den svenska staten för att bygga er framtid och skapa ett nytt liv i Sverige, stod mina föräldrar i kö för kupongransonering av matolja och smör.
Och ja – dina föräldrar var politiskt aktiva studenter och flydde efter revolutionen på grund av pressen och förföljelsen från den islamiska regimen.Mina föräldrar var också politiskt aktiva före revolutionen. De flesta iranier, särskilt utbildade människor, var politiskt engagerade på den tiden. Men alla flydde inte och sökte asyl. Alla kunde inte göra det, och alla ville inte heller bli beroende av ett annat land!
Men Nooshi, tänk efter en sekund.
Om dina föräldrar flydde från den islamiska republiken – varför vill du då ge samma typ av politiska krafter mer makt här i Sverige?
Vill du att du och ditt eget barn en dag ska behöva fly från Sverige?
Nooshi!
Vet du att dina politiskt aktiva föräldrar kanske själva trodde på Khomeinis löften?
Vet du vad han lovade? Ett bättre ekonomiskt liv. Gratis vatten och elektricitet. Att oljeinkomsterna skulle komma folket till del.
Och vet du vad en dollar kostar i Iran under den islamiska republiken i dag? Cirka 2 300 000 rial.
Khomeini sa: ”Ekonomin är till för åsnor.”
Nu förstår vi innebörden av de orden.
Nooshi!
Jag förstår att det måste ha varit svårt för dina föräldrar att fly och börja om i Sverige, även med det stöd som flyktingar fick från det svenska samhället.Men deras barn har nu blivit en politiker vars politik jag och många andra svensk-iranier ser som raka motsatsen till det som våra familjer kämpade för.och samtidigt har dina föräldrar kunnat köpa ett hus för 7–8 miljoner kronor.
Mina föräldrar stannade kvar. De slet och kämpade och lade hela sitt liv och sina besparingar på att deras barn skulle kunna emigrera genom utbildning och på laglig väg.
De betalade alla kostnader själva, utan att vi fick en enda krona från den svenska staten.
Men vet du vad, Nooshi? Det du och människor som du gör riskerar att rasera allt det som vi och våra föräldrar har kämpat så hårt för.
Och vad ska man säga om de 90 miljoner människor som blev kvar i Iran?
De som aldrig flydde. De som aldrig sökte asyl. De som stannade kvar för att försöka bygga upp landet och befria Iran.
Ska vi bara säga ”skit i dem”?
Nooshi!
Om dina föräldrar flydde från Khomeini och den islamiska republiken...
Vad fan är det då du håller på med här?
Snälla läs igenom detta inlägg så ser ni vad som står i muslimernas agenda.
Jag har arbetat som SFI-lärare i mer än trettio år, slutade för några år sedan.
Det är många personer som jag fortfarande har i mina tankar och undrar hur de har det idag.
En kvinnlig läkare, lärde sig det svenska språket mycket snabbt, varje dag kom hon med brev till mig, som hon hade skrivit på svenska, jag läste och rättade dem till henne. En mycket ambitiös person, alltid glad. En dag kom hon och sa att hon skulle arbeta på vårdcentralen under lovet, som biträde, för hon ville lära sig hur det fungerade i Sverige.
Ett annat ungt par, både högutbildade, ansåg att vårt land var jämförbart med paradiset. Dessa två ville få stanna kvar och bosätta sig i vårt land. De ville arbeta här och de ville bilda familj, för här kände de sig trygga .
Ett annat par, i medelåldern, också högutbildade, en var byggnadsingenjör och den andra var något inom väg konstruktion. Lärde sig också vårt språk mycket snabbt. Deras önskan var att få stanna här och hjälpa till med att arbeta med det som de var utbildade till.
Alla dessa personer var kristna och samtliga fick avslag på sin asylansökan och de skulle lämna landet omedelbart.
(85% av världens flyktingar är muslimer, och de flesta är vuxna män.)
Elever från Mellanöstern tyckte att de var bra att de kristna blev utvisade, jag ifrågasatte detta och fick då till svar, vi ska ta över ert land och hela Europa, inte genom krig utan genom att våra kvinnor ska föda så många barn som möjligt och när vi kommer i majoritet så är länderna deras, det står i avtalet som alla muslimer har vetskap om.
Det var då som jag fick vetskap om Barcelonaavtalet och dagen efter fick jag läsa originalet på detta fruktansvärda avtal, ett landsförräderi anser jag. I slutet av nittiotalet.
Detta skedde samtidigt som många analfabeter från ett speciellt land fick PUT (permanent uppehållstillstånd).
Alla från Mellanöstern fick också PUT, när jag ville diskutera detta så fick jag till svar; att eftersom jag bara var lärare, så kunde jag inte förstå varför vissa fick stanna medan andra fick lämna landet. Jag ifrågasatte varför ALLA kristna fick avslag, trots att de var högutbildade och lärde sig vårt språk och vår värdegrund, medan analfabeter fick stanna kvar.
Jag fick aldrig något vettigt svar, utan bara en massa floskler.
Björn Ranelid: Landsföräderi! Ni bör sprida denna krönika till alla läskunniga människor i Sverige. Jag menar exakt vad jag skriver här!
Många svenska politiker har blod på sina händer och de förråder Sverige och bereder väg för mördare, parasiter och fiender till kärlek, godhet och alla som vill leva i tillit och respekt för medmänniskan. Ja, jag menar exakt vad jag skriver här och jag är därmed inte elak och jag begår inte våld på just det svenska verbet att förråda. Jag har inte importerat detsamma, utan det är fött och brukat sedan länge i mitt fosterland som jag älskar och vördar i oräkneliga sammanhang.
Sverige behöver inga höghastighetståg som kostar två hundra miljarder kronor. Sverige behöver den snabbaste och bästa vägen till lag och ordning, fred och frid för barn och alla människor som sköter sig, studerar, arbetar, betalar skatt och som aktar sin nästa.
En politiker som förråder sitt land är skyldig till medvetna lögner, lömska ränker och handlingar och framför allt svek mot alla varelser som vill leva i fred och endräkt med sin medmänniska.
Ingen polis i tjänst skjuts av misstag. En individ som bär vapen och avsiktligt med berått mod skjuter en polis i tjänst kan aldrig göra det av misstag och det finns inga undantag i världen.
I går kväll sköts en tjugofemårig man till döds invid en skola i Huddinge. Således fortgår barbariet och kriget i Sverige. Det är ett mentalt och bokstavligt krig.
Jag har blivit stenad med ord och trakasserad av falska och enfaldiga journalister för att jag är den förste och ende författaren som skrivit sanningen om tillståndet i Sverige. Jag lider och sörjer över vad som händer i landet medan de tjänar lögnen och förfalskningen av verkligheten.
Jag är nationalist och kosmopolit i en och samma person och jag respekterar alla individer som vill leva i fred med sin medmänniska. Du och jag har inte bestämt var och när vi skulle födas och vem som skulle bli vår mamma och pappa. Vi har ursprungligen inte gjort oss förtjänta av att vara svenskar. Det är en gåva som vi skall förvalta på bästa sätt och vara tacksamma över.
Det räcker med en enda mördare och terrorist som härjar på Drottninggatan i Stockholm, Biskopsgården i Göteborg eller på Fersens väg i Malmö för att det skall beröra hela befolkningen i Sverige. Barnen ser och hör, läser och tvingas att veta. Det är en skam för landet och en oförlåtlig synd.
Alla brottslingar som är dömda till utvisning skall deporteras direkt med tvång. Det finns inga ömmande fall. En människa väljer att vara kriminell. Ingen behöver svälta och lida av hunger i Sverige. Här kan alla gå i skolan och dricka rent vatten och ha tak över huvudet i någon form. Det går alltid att söka hjälp och bistånd i olika avseenden.
Människor som är födda i landet och som har arbetat och betalat skatt skall alltid få pensioner så att de klarar sitt uppehälle och åtminstone livets nödtorft. Allt annat är en skam för Sverige. OBS! Ni bör sprida denna krönika till alla läskunniga människor i Sverige.
Björn Ranelid, i sorg och helig vrede, den 28 juni år 2022!
Jag såg nyligen ett klipp där en islamföreträdare kommenterade Richard Jomshofs nya bok. Han uttryckte det ungefär som att Jomshof har gett ut en bok som ”ser ut som Koranen” i syfte att provocera muslimer och vinna politiska poäng på det.
Sedan uppmanade han muslimer att inte reagera aggressivt nu, eftersom de skulle ”svara Jomshof efter valet”. Jag uppfattade den formuleringen som obehaglig och närmast hotfull. Klippet finns på 100% YouTube-kanal.
Men det som särskilt fångade mitt intresse var påståendet att boken ”ser ut som Koranen”, och att själva utformningen därför skulle vara en provokation mot muslimer.
Den tolkningen är historiskt intressant.
Den här typen av bokillumination har djupa rötter i den persiska och iranska ornamenttraditionen, med föregångare som går tillbaka till sasanidisk konst – alltså flera hundra år före islam.
Efter islams framväxt levde dessa och andra äldre konsttraditioner vidare, omformades och utvecklades inom den persiska och bredare islamiska världen. Persisk bokkonst kom under medeltiden att bli oerhört betydelsefull och påverkade konsttraditioner långt utanför Persien. Under senare århundraden utvecklades bokilluminationen också i Osmanska riket till den konstform som på turkiska kallas tezhip.
Och här finns en viktig poäng: tezhip är inte synonymt med utsmyckning av Koranen. Det är bokkonst. Till exempel denna persiska diktsamling av Hafiz (på bild), med liknande traditionell bokillumination, som går att köpa via Adlibris.
Det att islamföreträdare är obildad och inte har sett någon annan bok ens på sitt eget språk i hela sitt liv, och så snart de ser Tezhip tänker de bara på Koranen, är inte oväntat. Men att de tycker att deras obildning ger dem rätt till våld och aggression är… ja… det är heller inte oväntat, tyvärr.
Hej allihopa, Jag har gått igenom ungefär 50 grova brott i Sverige där grovt våld har varit inblandad. Det har rört sig om mord, dråp, grov misshandel, gruppvåldtäkter och överfallsvåldtäkter.
Underlaget är tagit från de mest rapporterade dåden de senaste 16 åren, dvs 2010 och framåt.
Det jag har tittat på är inte gärningarna i sig utan medias rapportering om fallen.
I vilken grad media har gått ut med etnicitet eller politisk påstådd hemvist på förövare.
I samtliga fall där förövaren har haft ett nationellt (vit) utseende eller en högeranknytning så har både Svt, TT och annan rikstäckande gammelmedia varit mycket snabba med att få med det i sin rapportering.
Msm säger utåt att de följer så kallade pressetiska regler som i kort betyder att etnicitet ska enast rapporteras om det finns en tydlig relevans.
När det gäller annan etnicitet än svensk så gäller alltså den lagen mycket oftare samt hårdare.
Media anser alltså inte relevant för befolkningen att veta att två svarta med afrikansk etnicitet utdelat stickskador på någon eller hoppat på någons huvud eller tre araber gruppvåldtog en flicka med intellektuell funktionsnedsättning.
Men något dagens så kallade journalister helt har missförstått är att Etiska regler är inte att hantera saker olika, etik är den systematiska reflektionen över varför en handling är rätt eller fel.
Moral är hur vi implementerar den etiken i praktiken.
Då journalister dagligen använder olika måttstockar samtidigt som de verkar tro att de gör rätt visar därmed att de saknar moral. Pajaser som Lindberg och Greider har alltid agerat så, liksom "Oberoende" 😂grön/röda bloggen ETC.
Men att "neutrala" TT och SVT kommer undan med det måste hanteras, helst genom total nedläggning och saltande av jorden.
Så länge som redaktörer och journalister döljer sig bakom en påhittad "Etik" för att medvetet underrepresentera grupper eller att motverka att fakta faktiskt presenteras likvärdigt för att inte gynna de som påpekat problemet,
Kan vi verkligen lita på dem då?
Too many conversations become competitions. While one person is speaking, the other is already preparing a defense, an argument, or a clever response. Words are heard, but the meaning behind them is missed.
Real listening requires patience. It means paying attention not only to what someone says, but also to what they struggle to say. Sometimes the most important part of a conversation exists between the words.
You do not have to agree with someone to understand them. Understanding simply means giving their perspective enough respect to hear it completely before judging it.
Wisdom is not always found in having the perfect response. Sometimes it is found in the silence where you finally understand another human being.
Listen to learn, not merely to answer.
Av Simon Sinek
Google Translate:
Att lyssna är lätt när man bara väntar på sin tur att tala. Att förstå är svårare eftersom det kräver att man tillfälligt tystar sina egna åsikter. För många samtal blir till tävlingar. Medan en person talar förbereder den andra redan ett försvar, ett argument eller ett smart svar. Ord hörs, men innebörden bakom dem missas.
Verkligt lyssnande kräver tålamod. Det innebär att vara uppmärksam inte bara på vad någon säger, utan också på vad de kämpar med att säga. Ibland finns den viktigaste delen av ett samtal mellan orden.
Man behöver inte hålla med någon för att förstå dem. Att förstå innebär helt enkelt att ge deras perspektiv tillräckligt med respekt för att höra det helt innan man bedömer det.
Visdom finns inte alltid i att ha det perfekta svaret. Ibland finns den i tystnaden där man äntligen förstår en annan människa.
Lyssna för att lära, inte bara för att svara.